Hockeykvällen kom av sig. Bilden försvann tidvis och till slut försvann alla kanaler. Alla hockeyfrälsta reste sig mangrant från soffan och åkte vidare till nästa tv. Jag och Lille son blev kvar för att hålla ställningarna och hänvisa senkomna gäster vidare till rätt hus med fungerande sändning.
Efter en tid återkom Älskade maken, Store son och ett antal andra ynglingar, med hängande axlar och besvikelse i blick. Laget i våra hjärtan vann inte denna gång. Med hjälp av några av dessa hjälpsamma ynglingar har de flesta kanalerna återkommit, men inte riktigt alla. Ynglingarna och Älskade maken valde därefter att traska vidare i motsatt riktning, där en varm bastu hägrar.
Lille son och jag, vi stannar kvar i lugnet här hemma.
5 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar