Sommarförkylning

Dagen startade ganska bra, med solsken och sommarvärme.

Väl på jobbet tog orken slut och varma, sköna lusekoftan åkte på. Läste jobbmejlen och avvecklade därefter arbetsdagen redan klockan tio.
Här hemma fryser och svettas jag, om vartannat. Som om jag är på väg att bli sjuk, men utan att det bryter ut på rikigt. Full av lust att göra saker, fast orkar inte.

En fläskpannkaka till middag har jag lyckats röra ihop. En tvättmaskin har jag satt i gång, en annan har jag hängt ut, men nu är det stopp och slut. Tror det blir sängen och tv'n för resten av kvällen.

Genom fönstren lockar solen fortfarande.

Mors dag

Om lördagen var en lugn-och-ro-dag, så blev söndagen en fullt-dagsverke-dag.

Vaknade med en näsa som killade och kliade, som bröt ut i våldsamma nysattacker. Det vill säga: allmänt förkyld.

Skön söndagsbrunch, i lugn och ro till att börja med.
En tvättmaskin ut på tork och så var man plötsligt på plats där dagen var tänkt att tillbringas. Make och Svärson for i väg till grannstaden för att hämta upp en vävstol - morsdagsuppdrag från Makes mor. Dotter tillbringade dagen med skolarbeten. Lille son körde fram traktorn och så började vi med projekt städning av gården:

* Lyfta bort grundstenar och annat skrot från bastuplatsen (själva bastun flyttade till stugan för två år sedan)

* Ta bort utejulgranen, dess ljusslinga, samt istapparna som hängde runt vårt entrétak (övrigt julpynt fick vi nästan bort till tjugondag-knut)

* Avlägsna sandlådan, som mer var en hög med brädor, lite ogräsbevuxen sand, samt gamla leksaker i plast, som föll i bitar när man försökte samla ihop dem

* Riva det gamla staketet runt vår bagarstugealtan, samt rensa bort femton års nedfall av tallbarr

* Rensa upp bland vinterns samlade bråte på entréaltanen, göra platsen användbar som altan med sittplatser, istället för skrotupplag

* Plocka bort alla delar av den ståtliga flaggstången, som kom ner av sig själv i en vinterstorm för några månader sedan

Efter en svettig dag i solen och alla sinnen tillfredsställda, avslutades dagen med en god middag tillsammans med nästan hela familjen. Därefter upphämtning av Kära granne med son på flygplatsen. Så var ytterligare en vecka till ända.

Och...

...för er som undrar.

Aldrig någonsin ångrar jag det har jag skrivit.
Det här är jag. En del av mig. Inte alla delar förstås, men, en del av mig.

Jag läser, om och om igen. Förhandsgranskar. Flera gånger, läser, ändrar, byter om vart annat. Läser igen, förhandsgranskar igen. Ändrar igen.

Det här är jag, så gott det går. En del av mig.

Jag

Att vara ensam eller i sällskap...

Jag, som är gammal, eller äldre, eller ung. Allt beroende på vem som ser mig. Eller vem jag umgås med. Jag har så många olika tankar om vem jag är.
Jag tror ibland att jag är ung. Ibland tror jag faktiskt att jag är gammal. Ibland är jag nog ganska tjock och en annan stund är jag ganska smal. Allt beroende på vem jag tillbringar stunden med. En gång är jag tuff, eller så är jag blyg, eller så är jag stark, eller kanske lite vek. Lite blyg, lite ensam, lite...ja, säg.

När är jag, bara jag?

Det finns ingen stund, någonsin, när jag är bara jag. Bara när jag är ensam.

En ledig fredag

Viktiga saker har jag gjort idag.

Tvättat till exempel. Tvättat och hängt ut, flera maskiner. Vilat på soffan, druckit kaffe ur finaste muminmuggen, den gröna prydd med två lustiga figurer prydda med trumpetnäsor. Hämtat in, vikt och plockat undan tvätt.

Suttit vid datorn. Bestämt mig för olika saker på Vita Arkivet och My Webwill.

Ikväll blir det byapuben, som har en sista after work inför sommaren. Skönt, när man inte ens har jobbat under dagen...

Nu inväntar jag en Liten son, som skulle komma hem direkt efter skolan. Vi ska på stan och gå till frisören och handla sommarens kläder...fler viktiga saker.

Så kom han just in genom dörren, läsandes veckans Kalle Anka. Han har kikat ner i brevlådan och gjort som Storebror alltid gjorde i samma ålder, tagit det intressanta och lämnat resten...

Nu blir det ytterligare en kaffekopp för mig, ett litet mellanmål och resten av Kalle Anka för Lillebror. Sedan in till Staden. Där börjar vi med fikapaus tillsammans med Storasyster.

Sommartankar

När solen skiner, som den gör idag, uppfylls jag av lusten att göra saker. Att fara iväg på en biltur, att promenera, att grädda våfflor ute på altanen...

Ibland blir det bara ett litet projekt, som att tvätta och hänga ut. Jag gillar att tvätta. Jag gillar att hänga ut på torkställningen eller stoppa in i torktumlaren.
Att vika och stoppa undan brukar jag glömma bort. Eller så har jag kanske inte tid? Kan det vara så att jag tycker det är tråkigt?
Jag gillar inte att vika och stoppa undan, helt enkelt.

Sommarkänslor uppfyller mig idag.

Livets skola

Att lära för livet kostar ibland.

Sällan sker betalning i kronor och ören, mer ofta betalar man sina lärdomar med skam, förtvivlan eller sorg. Sånt som ger en ont i magen eller hjärtklappning, svårt att andas, frustration, kanske tårar eller oföretagsamhet, för en stund.

Läxor ska alltid avslutas med känslan av frid. Känslan att ha lärt sig något. Att gå vidare med en ryggsäck, som är lätt att bära. Att kunna skratta och ta med sig det bästa.

Livet är en enda lång och viktig skola.

Skuggornas Drottning

I helgen kom sommaren.

Den kom så snabbt och obönhörligt, att mina tankar inte riktigt hann med. Det blev alldeles för varmt och för mycket och för fort. Dock var det ju skönt så länge det var helg, i stugan vid vattnet, när man kunde sitta i skuggan och njuta med en kaffekopp och en bok eller tända ljus och ett glas vin.

Men nu, när vardagen återkom via veckans första dag, nu när man måste göra ärenden på stan, gå mitt i solen och svettas, när tankefunktionen slutar fungera för att huvudet känns som trög och seg sirap. Då är det tungt med sommar.

Snart har jag vant mig. Fast jag väljer alltid skuggan ändå.

Längtan

Ibland längtar jag hit på något sätt. Hit, hem till Daisy. Öppnar sidan, läser lite, funderar lite, stänger den igen.

Öppnar den efter en kvart igen. Känner efter riktigt, riktigt noga om jag verkligen inte hittat något spännande ämne att skriva om sen sist.
Konstaterar att det har jag inte.

Tittar in hemma hos Daisy, för tredje eller fjärde eller femte gången, och börjar vara ganska less på att "Snön faller...". För nu faller ju inte snön längre, nu skiner solen, storspoven går på vår nästan snöfria äng och det är vår ute. Då vill jag inte läsa om snö.

Det är då det blir ett sånt här inlägg. Som inte handlar om någonting.

Bara för att jag vill se en ny rubrik.