Mat & prat & kaffe

En helg med umgänge av stora mått.

Käraste dotter fyllder jämna år, vilket har inneburit en veckas förberedelser av bakprojekt för henne. Vi har avnjutit första födelsedagskalaset med enbart hembakat, på ungefär tjugo år. Allehanda vänner och släkt har gästat oss. Fem kannor kaffe, ungefär sjuttiofem koppar, har kokats och avnjutits under dagen. Tårta, småkakor, chokladbollar, vaniljbullar och cupcakes har serverats och tagit slut.
Chili con carne på ca två och ett halvt kilo köttfärs, samt en liten Chili sin carne på quorn, har tillagats och nästan gått åt. Tror, trots det, att det finns kvar så pass att det räcker till middag i morgon också.

Hockey för vissa, möhippa för andra. Lite skoter för ett par, tre stycken och slutligen inflyttningsfest för födelsedagsbarnet och lite lugn och ro för mig själv.

Jag längtar till kursdag i morgon, andra delen av Reiki Master. I dag fick jag ge första helbehandlingen till någon jag tycker mycket om, vilket resulterade i stor avslappning och önskemål om fler tillfällen. Och det är ju enkelt att lösa!

Ytterligare en fin helg är snart till ända. Och många fler väntar!

Lunchmat

En enkel kycklingsoppa, som jag tillagar direkt på jobbet. Det tar ungefär tio minuter, kanske en kvart att koka ihop, sen räcker soppan som lunch för mig, i tre till fyra dagar.

En kvarbliven grillad kyckling rensas i munsbitar. Skär en gul paprika i lagom bitar och stek sedan kycklingen, paprikan och en liten burk vita bönor i lite smör. Tillsätt en burk creme fraishe och en bit mosad ädelost, låt smälta ihop en stund. Tillsätt lite vatten för en lite tunnare konsistens, värm upp och puttra någon minut. Servera som soppa, tillsammans med en avocado, eller en tomat på sidan om.

Att laga mat är ett skönt avbrott under en arbetsdag.

Glädjeboken

Jag har en gladbok. Förr hade jag dagbok.

Mina dagböcker var fyllda med elände, tårar, sorg och ilska. Jag tyckte synd om mig själv, jag kände mig orättvist behandlad. Det var synd om mig och ibland var jag orättvist behandlad, av livet självt och av tanklösa jämnåriga. Tyvärr blev ingenting bättre av alla mina tårar, av alla sorgsna ord. Det kan ha varit det jag behövde som mest, just då, men nu har livet gått vidare. Nu är nu.

Jag upptäckte ett nytt sätt att skriva genom att börja med min glädjebok. Den var starten på min blogg, en bok där jag skrev tankar och funderingar, som så småningom skulle hamna här. När jag inte längre behövde formulera mina inlägg i fysisk skrift innan de samlades här, kunde min anteckningsbok bli just det den var ämnad till att vara, en Glädjebok.
Nu samlas listor över saker jag vill göra, saker jag tänker göra, sånt jag har gjort och vill göra igen. Tankar och önskemål, fina små brev, seriestrippar som passar in på mig och min familj, foton, söta teckningar som skänkts till mig. Jag har hunnit fylla en hel och är på god väg med min andra.

Min Glädjebok har hjälpt mig vidare, hjälpt mig att hitta det vackra och fina i det mesta. Den har hjälpt mig att se mina egna värden, att se framåt och att älska och skratta. I min Glädjebok finns bara ren och äkta kärleksfull glädje. Allt elände lämnar jag bakom mig, snabbare än det hinner hända.

Lycklig av ord

Den här veckan har handlat om att skriva, fast inte just här.

Skrivandet kan bestå av så mycket. Man kan skriva brev och dagbok, blogg och gladbok, mejl och sms, listor och protokoll. De två senaste valen handlar mer om jobb än om kul, men det ingår också. Alla de andra brukar vara hur roliga som helst att syssla med. Kanske inte heller de roliga varje gång, men alltid, alltid meningsfulla.

Att möta nya människor genom att skriva och läsa är något som många människor inte förstår sig på överhuvudtaget. Jag känner mig däremot naken om det inte finns ord i min omgivning. Om jag reser utomlands och inte har med mig någonting på svenska att läsa. Eller om jag bor i någons hem och där inte ens finns en endaste tidning eller bok att vila ögonen i. Det är för mig som om det inte fanns toapapper eller vatten.

Att hitta bloggens uttrycksform är som att se solen gå upp.

Drömmar och mål

Något händer i mitt liv just nu.

Inspirationen flödar runt omkring, jag hittar så mycket jag vill göra, så mycket jag vill läsa. Min lista med intressanta bloggar förändras varje vecka. Någon kommer till, någon åker ut. Den har varit ganska statisk under en längre tid, men som sagt, något händer i mitt liv just nu.

Intressanta kurser rusar in i mitt liv och tar över all tid, hur ska jag hinna med dem alla? Färger jag vill skapa med dyker upp där jag minst anar, i tyger jag vill tämja, i färger jag vill använda.

Att leva är underbart!

Minus elva

Efter minus trettio och kallare i två veckor visar termometern minus elva idag. Det känns som blida mot kinderna när man går ut, som om det vore nästan plusgrader. Kroppen vänjer sig oerhört snabbt vid kyla, åtminstone min kropp.

I morgon blir det efterlängtad kursdag, Reiki III står på tur. Som jag har längtat och nu är det äntligen dags! Efter kursen blir det middag hos Kära grannen tillsammans med familjen och andra vänner.

En skön helg ligger i startgroparna.

Oj då

Oj då, nästan en hel månad har gått och jag har inte skrivit någonting. Ibland tar orden slut en stund, helt enkelt. Det är fortfarande en så'n stund.

Jag mår bra, livet är okey. Det får räcka för ett tag. Jag återkommer när orden är tillbaka.