Vi är framme!

Det är regn här hos mig.

Om man öppnar husvagnsdörren för att gå ut, så är det kolsvart. Ungefär som om det vore november hemma, just innan snön anländer. Här är det ändå sommar ännu, även om regnet öser ner och paraply är en nödvändighet för utomhusaktiviter, just för tillfället.

I husvagnen sover alla två, alldeles snart. Jag har tvingat till mig datorn med en moders auktoritet, teven är avstängd, lamporna är släckta. Tystnad råder. Nästan. En svag snarkning nalkas.

I morgon träffar vi Vilda Västerns barnbarn. Då börjar vår planering!