fredag 11 juni 2010

Som ett korthus...

Vår diskmaskin har varit lite krasslig den senaste veckan. Den har inte orkat tömma bort riktigt allt vatten, så Älskade maken tog fram doktorsväskan och blåste ren slangar och andra ting som sitter ihop med en diskmaskin.
Hörde rykten om att slangen blåste tillbaka med full kraft. Skåpet där slangen bor är alldeles förunderligt rent, så kanske det var sant?

I början av denna vecka har jag levererat två datorer till Fru Datadoktor, så vi har lämnats helt isolerade här i vårt internetlösa hus. Förvirringen har varit total, "vad ska vi göra nu" har vi frågat varandra och irrat omkring lite löst, utan mål och mening med våra steg.
Lille son har varit ute och cyklat. Jag själv har tillbringat mycket tid vid diskbänken, där jag diskat för hand. Tvättat många maskiner och hängt utomhus. Vikt mycket tvätt vid tv:n.

Idag dog diskmaskinen. Nästan hela huset slocknade. Dotter konstaterade att ingen ovanlig ström användes, det var en ny sorts elkrasch. Vi har lärt oss den hårda vägen att vattenkokaren och mikron inte trivs särskilt bra ihop. Ingen annan hård förbrukning var igång så än en gång konsulterades Älskade maken. Han gick igenom säkring för säkring, i lugn och ro. Diskmaskinen slog ut hela huset. Tanken slog mig förstås: nästa gång ska jag kolla själv, det var inte svårt.

Pumpen har gett upp. Jag önskar mig en ny. Diskmaskin.

2 kommentarer:

Lotten Bergman sa...

Vad kul att du skrev så trevligt hos mig! Och att du skrev över huvud taget!

Nu har jag dessutom kollat i fotokatalogen och om du gick i Pangens lillmattes klass, ser jag dig på nedersta raden med mörkt hår och tvärlugg.

Hurra!

Pia sa...

Jamen, precis hon är det, som är jag. Fortfarande har jag nog mörkt hår - på ytan i alla fall - och tvärlugg.

Jag hittade din blogg genom Pangens lillmattes FB-sida för någon månad sedan. Läste ett inlägg och sedan dess är jag fast!

Har länge tänkt skriva något för att just, ge mig tillkänna... Har dock inte hittat den absolut rätta kommentaren förrän igår. Det var den blå blusen som var min förlösande faktor...

Kram!